Livet har rätt få fredade zoner. Vi skyr friden. Stillheten skrämmer oss. Tystnaden verkar skrämmande och långtråkig. Vi räds allting som tvingar oss att sänka tonfallet. Vi har gjort vårt egna futtiga medvetande och vilja till rådande lag. De gånger i livet när jag överlämnat mig, hakat av mitt flottiga ego, har mycket gott hänt.

Annika Andebark, företagsledare och advokat, bloggar om sin erfarenhet av en retreat på Killans bönegård. Här är några utdrag:
Insåg någonstans i detta att det var dags att ta hand om mig själv för att orka, för att inte tappa balansen – bli fartblind. …

Av en slump fick jag höra talas om Killans bönegård i Östra Vemmerlöv. De hade bönedagar mellan jul och nyår.Här hittade …

Robert Eriksson, pastor i Sävedalens missionskyrka, bloggar och berättar att det var sju år sedan han för första gången åkte på retreat, och sedan dess är det en omistlig del i hans arbete (intressant att han räknar in retreater i sitt arbete).
Retreatens olika inslag hålls samman av tystnaden, man behöver inte tänka på att vara ”duktig och trevlig”, man har inte ansvar för någon …

En retreat är en reträtt, ett tillbakadragande för att mobilisera styrka och få ett bättre utgångsläge. En reträtt är inte en flykt. Wikipedia skriver ”En reträtt skiljer sig från en flykt genom att den genomförs organiserat och under ordnade former.”

Denna beskrivning stämmer bra även när det gäller själens retreat. Somliga fnyser lite åt retreater och menar att det är en flykt undan verkligheten. Inget kan vara …

I Guds tystnad får jag vara
ordlös, stilla, utan krav.
Klara rymder, öppna dagar:
här en strand vid nådens hav.
I Guds kärlek vill jag vila,
vet mig önskad, älskad, sedd.
Övar mig i barnets tillit,
prövar höjd och djup och bredd.
I Guds Ande kan jag andas:
bön ger liv ur död som svar.
Ögonblickets närhet rymmer
allt som blir och är och var.
Vid Guds hjärta är jag buren,
innesluten i hans famn.
Medan hemligheten djupnar
viskar Fadern …